När jag en sen kväll gick ensam längs Cheonggyecheon Stream upplevde jag den där starka överväldigande känslan jag hade föreställt att jag skulle få i Seoul. Storstad i ett nötskal: skyskrapor åt alla håll och kanter, neonljus och ett ständigt flöde av människor. Och så den där pulsen som letar sig in i varenda por och nerv som gör att man känner sig så levande.
Lite friterad street food i het röd sås på det och det var en väldigt lycklig Linn som gick och lade sig den natten.
Å vad härligt, vet exakt vilken känsla du menar och den är den allra bästa. Fina bilder med! Ser ut exakt som jag föreställde mig när du beskrev den där kvällen.
SvaraRadera